Färskfoder – framtiden för effektiv vallutfodring!

Zero Grazing – Färskfoder

I samarbete med den irländska maskintillverkaren Hand Engineering Ltd erbjuder vi ett komplett Zero Grazing-koncept, eller som vi på svenska säger – färskfoder. Metoden kombinerar fördelarna med betat gräs med ett effektivt utfodringssystem som ger friskare djur, högre produktionsresultat, bättre djurvälfärd och en starkare lönsamhet i lantbruket och på så sätt utfodras besättningen med näringsrikt och färskt grovfoder under odlingssäsongen. 

Hur produceras FärskFoder?

Istället för övriga grovfoderproduktion, slås gräset "långt" med strån mellan 8-20 cm, vilket är en naturligt betad strålängd, som ett nötdjur har lätt ta ta upp och innehåller alla naturliga fördelar utan att utsätta markarealen för betestryck och markskador. Ett långt grässtrå behåller sin färskhet i upp till 48h.

Färskfoder, en integrerad del av din dagliga grovfoderprocess.

Användningen av en färskfodervagn skiljer sig från en traditionell utrustning för ensilage eller hö, både i användning och konstruktion. En ensilagemaskin ofta används intensivt under några få dagar, 2–4 gånger per år, används en färskfodervagn varje dag i det dagliga arbetet med grovfoder på gården.

Färskfoder körs in från gräsvallarna till foderbordet en eller flera gånger per dag under hela betessäsongen – ofta minst 180 dagar per år, och i många fall upp till 200–230 dagar. På vissa gårdar handlar det om 20m3 per dag, på andra 200. 

Det ställer höga krav på driftsäkerhet, robust konstruktion och enkel service. Maskinerna på den svenska marknaden är därför utrustade med centralsmörjning som standard, vilket förenklar det dagliga underhållet och minskar risken för stillestånd.

Vad är "Zero Grazing"?

Man brukar säga att inget är nytt under solen – och så är det även med Zero Grazing. Systemet har i årtionden varit en självklar del av vardagen för mjölkbönder på de Brittiska öarna, i Frankrike och i flera sydeuropeiska länder. Som exempel slås ett 150cm högt gräs på Malta som FärskFoder med åtta veckors omsättningshastighet på vallen.

Metoden "Zero Grazing" kallas för "Cut and Carry", vilket fritt översätts till "slå och utfodra”. Istället för att djuren själva betar, skördas färskt gräs dagligen och körs direkt till stallet.  I många delar av Afrika och andra regioner används termen också bredare för stallbaserad utfodring utan betesgång, ofta kopplat till markbrist och behov av högre produktion. 

Själva ordet "Zero Grazing" är ett etablerat i engelskan sedan mitten av 1900-talet. Oxford English Dictionary listar ”zero-grazing” (substantiv) från 1954.  "Grazing" är på svenska detsamma som "att beta eller gå på bete" och zero- (noll) avser att man maximerar nyttjandet av betesvallens produktion, jämfört med att en betande besättning. 

Studier och vetenskap om färskfoder

Grasshog är utvecklad för gårdar som vill använda mer färskt grovfoder utan att vara begränsade av djurens möjlighet att själva beta varje vallskifte.

Rätt använd kan en färskfodervagn göra det möjligt att:

• skörda vallen vid rätt utvecklingsstadium

• ta in färskt gräs och klöver direkt till foderbordet

• använda fält som ligger för långt bort för rationellt bete

• komplettera ensilage och bete med färskt grovfoder

• styra foderfördelningen mellan djurgrupper

• få en bättre koppling mellan vallens kvalitet och den dagliga utfodringen

Zero Grazing är en produktionsmodell som ska räknas på för varje enskild gård. Maskin, arbetskapacitet, transportavstånd, vallareal, besättning, fodersystem och byggnader avgör om modellen passar.

Referenser och vidare läsning

1. Lavery, A., Gordon, A. W., White, A. & Ferris, C. P. (2023).
Performance of dairy cows offered either zero-grazed grass or grass silage prepared from the same sward.
Animal, 17(11), 101003.
doi:10.1016/j.animal.2023.101003

Studie från AFBI i Nordirland. Jämför färskt zero-grazat gräs med ensilage producerat från samma vall och utvecklingsstadium.

2. Holohan, C., Mulligan, F. J., Pierce, K. M., Somers, J., Walsh, N. A., McDonald, M. & Lynch, M. B. (2022).
A comparison of grazing v. zero-grazing on early-lactation dairy cow performance.
The Journal of Agricultural Science, 160(1–2), 127–136.
doi:10.1017/S0021859622000089

Kontrollerad jämförelse mellan Zero Grazing och välskött bete. Studien är viktig eftersom den visar att Zero Grazing främst är ett strategiskt utfodrings- och markanvändningsverktyg, inte ett automatiskt produktionslyft jämfört med optimalt bete.

3. Holohan, C., Russell, T., Mulligan, F. J., Pierce, K. M. & Lynch, M. B. (2021).
A survey analysis of farmer practices and perceptions of zero-grazing on Irish dairy farms.
Journal of Dairy Science, 104(5), 5665–5674.
doi:10.3168/jds.2020-19164

Studie om hur irländska mjölkproducenter använder Zero Grazing i praktiken, bland annat för att hantera fragmenterad mark, öka användningen av gräs och förlänga perioden med färskt grovfoder.

4. Boudon, A., Peyraud, J.-L., Faverdin, P., Delagarde, R., Delaby, L. & Chaves, A. V. (2009).
Effect of rumen fill on intake of fresh perennial ryegrass in young and mature dairy cows grazing or zero-grazing fresh perennial ryegrass.
Animal, 3(12), 1706–1720.
doi:10.1017/S1751731109990486

Forskningsstudie om foderintag av färskt engelskt rajgräs hos kor vid bete respektive Zero Grazing.

5. Van Vuuren, A. M. & Van den Pol-van Dasselaar, A. (2006).
Grazing systems and feed supplementation.
I: Fresh Herbage for Dairy Cattle. Wageningen University Research / Springer.

Översikt av europeiska system för bete, färskt gräs och grovfoderutfodring. Beskriver hur Zero Grazing kan användas för att styra foderintag, minska vissa betesförluster och förbättra användningen av gräsmark.

6. AgriSearch, AFBI & SRUC (2018).
Zero-grazing – A best practice guide.

Praktisk sammanställning av sex försök i Nordirland och Skottland. Innehåller resultat om gräsutnyttjande, mjölkproduktion, foderintag, ekonomi, arbetsbehov och praktisk drift av Zero Grazing-system.

Viktigt att känna till

Forskningsresultat och försöksdata visar potentialen i systemet, men är inte en garanti för ett visst resultat på varje gård.

För att Zero Grazing ska fungera väl krävs bland annat:

• bra vallstyrning

• rätt skördetidpunkt

• daglig kontroll av torrsubstans och foderkvalitet

• tillräcklig kapacitet i maskin och arbetsorganisation

• god tillgång till foderplats

• rimliga transportavstånd

• en genomtänkt foderstat och uppföljning av djurens prestation

Grasshog Sverige
– färskt grovfoder direkt från fält till foderbord.